RIKSVÄG FEM - NATIONAL ROAD FINLAND OCH DESS HISTORIA

National Road Finland eller Nationalleden är fast knuten till Finlands historia och dess olika skeden. Finlands historia som samtidigt utgör en del av hela Europas historia har vid flera tillfällen avgjorts i trakterna kring Nationalleden. De äldsta tecknen på bosättning inom det som i dag är Finland är omkring 10 000 år gamla. Vid den tiden hade inlandsisen precis dragit sig tillbaka från området. Arkeologiska fynd och upp till 7 000 år gamla klippmålningar har gett oss information om hur de tidigaste invånarna i Finland bodde och levde.

Klippmålningar i Finland hänför sig till en stenålders- ochm jaktkultur. Man har hittat målningar längs Nationalleden och där främst på strandklipporna runt Saimen och i Suomussalmi. Vikingarna började färdas över till Finland från början av 1000-talet. Eftersom vikingarna gärna idkade handel kom finländarna i kontakt med den västeuropeiska kulturen och blev en del av den. Kristendomen etablerade sig i landet.

Under historiens gång har Finland turvis fått influenser från Ryssland och från Sverige. I terrängen kring Nationalleden finns bl.a. gränsen som fastställdes vid freden i Nöteborg (1323) och som påminner om striderna mellan Novgorod och Sverige samt den gräns som drogs upp vid freden i Täyssinä (1595), efter kriget mellan Sverige-Finland och Ryssland. Den gränsen sträcker sig från trakten kring Nyslott öster om Kajanaland via Enare träsk upp till Ishavet. Gamla råmärken och olika minnesmärken påminner oss än i dag om de forna gränserna.

Under den svenska tiden på 1500-talet vann den utrymmeskrävande kulturen med svedjebränning och ödemarksbruk stor spridning i Savolax och Kajanaland. Den ursprungliga samiska befolkningen blev sålunda tvungen att dra sig norrut. Spår efter den samiska befolkningen hittar vi i dag i de många samiska ortnamnen längs Nationalleden.

År 1808-09 erövrade Ryssland Finland. Minnen från de strider som utspelade sig finns på många orter, bl.a. i  Porrassalmi och i Koljonvirta. Som autonomt storfurstendöme under Ryssland fick Finland behålla sin lagstiftning och samhällsform och kunde utveckla sin nation och sin särpräglade kultur bl.a. genom att ge kvinnor rösträtt som första land i Europa. I efterspelet kring den ryska revolutionen deklarerade sig Finland som en självständig republik den sjätte december 1917.

Spänningarna mellan öst och väst fick ett nytt utlopp i och med att Finland drogs in i andra världskriget då Sovjetunionen attackerade över den finska gränsen den 30 november 1939. Vinterkriget slutade efter hårda strider med freden i Moskva den 13 mars 1940, då Finland blev tvunget att avträda vissa områden men fick bibehålla sin självständighet. "Vinterkrigets under", finländarnas tappra och framgångsrika kamp i den bittra kölden mot stormaktens armé var på sin tid en världsnyhet och ett militärhistoriskt mirakel. Vinterkrigsandan är än i denna dag en av grundpelarna i Finlands självständighet och nationalkänsla.

Fortsättningskriget mellan Finland och Sovjetunionen bröt ut i juni 1941. Kriget pågick ända till vapenstilleståndsfördraget den 19 september 1944 som under ledning av marskalk Mannerheim slöts efter de hårda försvarsstriderna sommaren 1944. På detta följde ännu Lapplandskriget fram till april 1945 mot de tyska trupper som befann sig i landet. Marskalk Mannerheim ledde krigen från trakterna kring Nationalleden, från S:t Michel. I staden finns i dag bl.a. muséet Päämajamuseo (högkvartersmuséet). Muséerna längs Nationalleden, bl.a. Talvisotamuseo (vinterkrigsmuséet) i Kuhmo och Raatteen Portti (Raate Port) som presenterar det historiska slaget vid Raate, samt flera minnesmärken över kriget och delar av försvarslinjen som har återställts i sitt ursprungliga skick vittnar om den hårda kamp finländarna fick föra för sin överlevnad.

I Lepikko torp i Pielavesi föddes Urho Kaleva Kekkonen (1956-81) som senare kom att bli Finlands president för en lång tid. Kekkonens betydelse för Finland och dess utveckling som självständig och neutral stat och nation var stor. Från och med 1995 har Finland varit medlem i Europeiska unionen.

Typiska drag i Nationalledens historia har varit flyttningsströmmar och gränsdragningar både mellan öst och väst och mellan norr och söder. En större flyttningsvåg var den som följde på andra världskriget då de som evakuerades från Karelen skulle utplaceras. Om det här historiska skedet får du veta mera på evakueringscentralen i Idensalmi eller på utplaceringsmuséet i Alapitkä. Urbaniseringen, förändringar i näringslivsstrukturen, den nya upplevelsekulturen och utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken är alla faktorer som bidrar till att skapa den nya historien kring Nationalleden - National Road Finland.

Framsida Tillbaka Mata ut